Efter lite drygt 320 000 exponeringar är det då slutligen dags att låta min trogna gamla KM D5D gå i pension.

Det har varit på gång ett tag, den 23 juli, under Slottsfesten, gav fokusmotorn upp så det blev manuell fokusering som gällde, och under V.OX-festivalen slutade den plötsligt att hitta blixten och under senaste Blues & BBQ i Wadköping var det dags för vitbalansen att oavsett inställning ställa sig på 3200k.

Trogen måste jag säga att den varit, kalla vinternätter med -25 till varma sommardagar med +30 i skuggan, regn, snö, sol och dimma och ändå, med ett litet undantag när den blev helt dränkt, fortsatt att fungera dag ut och dag in under närmare fyra års tid. Ja när den blev helt dränkt, efter ett par dagars upptorkande började den fungera igen, och har fortsatt under hela det år som gått sedan dess.

Idag kom a900:an jag beställde så sent som i fredags, ja just nu ligger den på macken c.a. 200 meter bort och väntar och det var dags att börja plocka undan D5D:n, sista gången sätta på locket, sista gången plocka ur minneskort och batteri en ganska vemodig känsla trots allt, kunde det inte ha varit a200:an som pajade istället?
Har inte alls samma känsla för den.

Kommentarer:

Lämna en kommentar