Publicerat: 2010-02-02
Arkivbild.
Bilden saknar samband med insändaren.
Svaret på varför denna våldutveckling ägt rum är inte entydigt. Arbetslöshet, segregation, för lite tid åt barnen, bristande vuxenansvar, ökat utbud av alkohol och narkotika allt längre ned i åldrarna, bristen på fasta normer och etisk fostran, ökat vapeninnehav, är säkert bara några av anledningarna.
Underhållningsvåldet trappas upp. Allt fler barn infiltreras av det, tar det till sig och ges en falsk uppfattning om våldets konsekvenser. Fantasi och verklighet flyter ihop. Gränser suddas ut och våldet fortsätter att växa och spridas. Denna utveckling måste stoppas på kort och lång sikt. Gränser måste sättas, attityder måste förändras. Detta förutsätter ett brett engagemang hos såväl myndigheter och organisationer som den enskilde.
I ett öppet demokratiskt samhälle med allt större programutbud löser inte frågan om det ökande underhållningsvåldet enbart med krav på censur och förhandsgranskning. Det är en fråga om attityder och värderingar. Som vuxna och som nation borde vi hjälpa föräldrarna och skydda barnen.
Många barn mår sämre än andra barn. Dessa barn går under benämningen "de glömda barnen".
Det är barn som i sin hemmiljö får bevittna våld eller kan ha en förälder som har ett pågående missbruk. Dessa barn bär" familjens hemligheter" med sig till skolan och ger uttryck för dem i huvudvärk, ont i magen eller andra psykosomatiska åkommor. Dessa barn presterar ofta dåligt i skolan, är tillbakadragna eller utåtagerande.
Skolan är ofta dålig på att se, och klara av att bemöta dessa barn. Det är för stora klasser, för många barn i samma klass som mår dåligt, för få specialpedagoger och för liten tillgång till elevassistenter. Många lärare drar ett stort lass och gör ett fantastiskt arbete för att klara av att bemöta och kunna hjälpa dessa barn.
Då skolans ekonomi stramas åt, är det specialpedagoger, elevassistenter, skolkuratorer och skolpsykologer som riskerar att först sparas in på.
Alla barn oavsett handikapp, har rätt att få den hjälp de behöver för att tillgodogöra sig sin skolundervisning. Det är alla barns demokratiska rättigheter och det är skolan som bär ansvaret för att få den hjälpen.
Politikerna har stort ansvar att se till att skolan har medel för att klara av de åtagande som lagen föreskriver.
Monica Thorzén Sundberg
Kristdemokraterna Örebro
Kommentarer:
